Om dialys

Dialys

Dialys innebär att blodet renas från slaggprodukter och överflödig vätska på konstgjord väg när njurarna inte fungerar som de ska.

Dialys kan ges vid kronisk njursjukdom eller vid akut njursvikt som kan uppstå efter olika akuta tillstånd, till exempel efter ett olycksfall med omfattande muskelskador. Dialys används när njurfunktionen endast är fem till tio procent av den normala.

Alla personer med så uttalad njursvikt får i regel dialysbehandling om det inte finns särskilda medicinska skäl att inte ge behandlingen.

Så går det till

Hemodialys, den vanligaste dialysbehandlingen, innebär att blodet pumpas ut från ett blodkärl i underarmen och renas från avfallsprodukter och överflödig vätska i en konstgjord njure (dialysatorn) utanför kroppen. Sedan pumpas blodet in i kroppen igen. Hemodialysen sker oftast på sjukhus. Det finns särskilda dialysenheter där man själv ansvarar för behandlingen med lite hjälp av personalen. Dialysen kan också utföras i hemmet och kräver då att den som ska hantera maskinen får utbildning. Dialysen tar vanligen fyra – fem timmar och görs minst tre dagar per vecka.
 
Med Peritonealdialys renas blodet i bukhålan via bukhinnan som fungerar som ett dialysfilter. Bukhålan fylls med dialysvätska via en inopererad slang. Vätskan drar till sig avfallsprodukter och vatten, varefter vätskan avlägsnas efter fem-sex timmar och ersätts med ny dialysvätska. Det krävs fyra till fem byten per dag och man kan lära sig att byta dialysvätska själv efter viss utbildning. 

Varje byte tar cirka 30 minuter. Det är viktigt att den som byter påsen är noga med hygienen eftersom bakterier annars kan komma in i bukhålan och leda till en bukhinneinflammation. Det är dock en komplikation som inte är så vanlig idag.

Det finns också en specialform av peritonealdialys där påsbytena sker nattetid med hjälp av en maskin.

(Detta hämtat ur vårdguiden)